Nov 30 2011
När Anders Wijkman och Maria Wetterstrand på dagens Klimatforum berättar om tomma presskonferenser och oförstående
företagsstyrelser på 1980- och 90-talen känner man ju att klimatfrågan ändå
fått mycket mer fokus och många fler är medvetna idag. Ändå finns flera
’glastak’ kvar i vilka frågor som anses viktiga och inte i den politiska
debatten. En finansminister får sällan frågan när han eller hon lämnar sitt
budgetförslag till riksdagen hur förslagen kommer minska klimatutsläppen, eller
vilka kostnader i framtiden som klimatförändringarna bidrar till. Statistiken över utsläppsökningar följs inte alls på samma intensiva sätt som t ex sysselsättning eller bytesbalans. (Hans Rosling från GapMinder hade verkligen en del poänger i sin föreläsning om statistik på Klimatforum!)
Behandlingen av klimatfrågan är konstig med tanke på allvaret.
Vi ser redan idag hur extrema väderfenomen blir vanligare. Torkan på Afrikas Horn i somras är ett exempel. Skogsbränderna i Ryssland för några år sedan ett annat. Men vi ser också exempel här hemma. Häromdagen var jag i Göteborg och pratade med kommuntjänstemän om hur staden behöver anpassas till ett förändrat klimat. Stormar av den typen vi såg i södra och västra Sverige under helgen kommer att bli allt vanligare. Kostnaden för att bygga om Göteborg för en havsnivå som är en meter högre än idag skulle hamna på flera miljarder. Om den globala medeltemperaturen tillåts stiga över två grader riskerar vi att hamna i en okontrollerbar process där konsekvenserna kan bli långt värre än så.
I sådana sammanhang blir klimatförändringarna väldigt konkreta. Det handlar om byggnader, vägar, elledningar och människors tillgång till rent vatten. Den bilden kommer jag att ha med mig till Durban
Läs artikel på svt: http://svt.se/2.108068/1.2618508/torka_svalt_och_drankta_lander_om_varlden_ger_upp_2-gradersmalet