Arkiv
Kategori: Klimat
Nov 29 2011
Vikten av att städa hemma
Grundläggande för alla försök att göra ett gott intryck och påverka andra är att man har något bra att visa upp. Man städar hemma innan man får besök, man lär barn att stanna vid övergångsställen och se sig för genom att visa sådant beteende själv, ja ni förstår vad jag menar. I klimatsammanhang så vill Sverige och EU att andra rika länder ska utlova utsläppsminskningar i någon form av bindande internationellt avtal. Därför måste naturligtvis Sverige och EU själva säga att de tänker minsann låta sina löften vara bindande (se bloggen igår där jag uppmanande Sverige och EU att skriva på för en andra period i Kyoto oavsett vad andra säger).
Men vi vill också att utsläppsminskningarna är tillräckligt stora och snabba för att vi ska klara jordens klimatsystem och ändå ger alla människor samma rätt till utveckling. Då bör rika länder som Sverige pga historiskt ansvar och goda förutsättningar minska med minst 40% till 2020. Och då låter det ju jättebra att Sveriges klimatmål till 2020 är just en minskning med 40%… problemet är bara att siffran ljuger. Det regeringen menar är att de utsläpp som sker i Sverige bara ska minska med 27% och att resten, alltså en tredjedel ska köpas från andra som gör minskningar men att dessa ska tillgodoräknas Sverige. Och det är ju jättefint att man vill skicka pengar till andra för utsläppsminskningar, men förstår ni vilken signal som skickas till andra länder: ‘skryt om fina utsläppsmål men skicka notan till andra’! Är det så vi vill att alla de rika länderna gör med sina utsläppsmål? Devalvering heter det i finansspråket, att något tappar i värde. 40% är inte längre 40% utan 27%. (Att det innebär skillnaden mellan att köra ‘business as usual’ utan nya klimatåtgärder och att sporra svenska samhället med fler och nya åtgärder gör ju saken ännu tristare)
Andreas Nilsson, Psykologiska institutionen Göteborgs universitet som deltog i samma panelsamtal som jag i måndags sa något tänkvärt om vad som styr beteenden; ‘vi gör som andra gör’. Nu säger flera EU-länder att deras nationella klimatmål är vad de tänker göra för minskningar ‘hemma’ i sina egna länder. Sverige borde göra som de och inte luras med klimatmålet. Om dessa s k flexibla mekanismer töjs ut alltför långt så tappar hela Kyoto i värde. Så, ska Sverige ha något ledaransvar i Durban, städa hemma Ek, och devalvera inte klimatavtalen!
Nov 28 2011
Durban måste blicka framåt
Idag börjar de internationella klimatförhandlingarna i Durban,
Sydafrika. Inför mötet är läget kring en överenskommelse om hur minskningarna
av klimatgaser ska ske låsta. Det hittills enda avtalet på global nivå om
utsläppsminskningar, Kyotoavtalet, omfattar bara minskningar till nästa år.
Sverige och EU säger nu att man vill ha en fortsättning av Kyoto men bara om
andra länder visar att de vill förhandla om bindande åtaganden i framtiden. De
minskningar som länderna hittills sagt sig vilja göra är otillräckliga och
flera länder vill inte se sådana åtaganden i någon bindande form.
Det är dags att Sverige och EU stiger fram och säger att de åtar
sig en ny period i Kyotoavtalet oavsett vad andra länder gör. De mål om minska
utsläppen som Sverige och EU satt har man ju beslutat genomföra ändå. Då
förlorar man inget på att också göra de bindande internationellt. Det är
viktigt när man vill att andra länder ska göra sina åtaganden bindande att man
själv visar sig beredd att göra det utan villkor.
Miljöpartiet har tillsammans med de Gröna parterna i Europa slagit
fast ett antal prioriteringar inför mötet, läs mer på www.mp.se
Nov 14 2011
Efterfrågad plan för stopp av klimatutsläpp 2050
Ser att nya miljöministern Lena Ek ska göra nystart i projektet ‘färdplan för Sverige utan nettoutsläpp 2050′. Bra, då används i alla fall naturvårdsverkets resurser för att titta över helheten av svensk klimatpolitik och förhoppningsvis lyfts då fram några viktiga reformer för att ställa om samhället så utsläppen minskar; framsynta investeringar för modern tågtrafik, åtgärder som gör att upprustningen av miljonprogrammen görs lika klimatsmart som dagens nybyggnation och åtgärder som gör att också Sverige bygger ut sol, vind och bioenergi.
Jag brukar bli anklagad för att vilja gå för fort fram i klimatfrågan, göra för mycket för snabbt (år 2030 vill jag t ex se noll utsläpp i energi- och bostadssektorn). Snabbhet är i alla fall inte alliansregeringens problem när det gäller klimatarbete. De sa redan vintern 2009 att de skulle ta fram en färdplan för nollutsläpp 2050. Nästan tre år senare ‘startar’ alltså miljöministern arbetet. Då har man inte bråttom.
Men grundligt jobb är såklart bra. Att Ek:s allianskompisar dissade klimatberedningens arbete inför besluten 2009 gör att Sverige när det gäller klimatarbete inte har något bra track record på att orka använda de beslutsunderlag man tar in . Nu har man sytt in flera oklarheter i premisserna för uppdraget vilket i stället riskerar ge otydliga reformförslag.
Men man får hoppas att det ändå kan driva arbetet en smula framåt. Klimatfrågan är lite för viktig för att jiddras bort.
Nov 13 2011
Stark grön resolution för ett internationellt klimatavtal
Europeiska Gröna partiet antog enhälligt resolutioner med tydliga gröna förslag inför de internationella klimatförhandlingarna i Durban om två veckor. Det är viktigt att låsa upp dödläget i förhandlingarna så att världen kan börja agera mot de hotande klimatförändringarna.
EU måste tydligare än idag ställa sig bakom Kyotoprotokollet, ta på sig minst 30% minskning av utsläppen till 2020 och peka på att rika länder i princip behöver kommit ner till 0 utsläpp 2050. Stödet för grön omställning i fattiga länder måste också tydliggöras och EU länderna göra sin del.
Kolla in www.europeangreens.eu där dokumentet läggs ut när det justerats efter dagens omröstning.
Nov 10 2011
Vems ansvar att klimatutsläppen ökar?
I helgen redovisade ett amerikanskt institut utsläppen av koldioxid 2010 i USA och globalt. All time high, tyvärr. Kurvorna tyder på att vi går mot de värre av de scenarier som FNs klimatpanel tagit fram. Inte bra. Vems är ansvaret och vem kan göra något åt det?
Om bara ett par veckor börjar FNs klimatmöte där länderna förhandlar om hur de globala reglerverken ska se ut för att bryta denna trend och rädda jorden från allt för stor klimatpåverkan. Där har alla länder ett ansvar och kan göra något, men det klart att de länder som släppt ut mycket tidigare och fortsätter med det (läs USA men även stora delar av värsteuropa) har ett särskilt anasvar. Det är också de länder som har god kapacitet att göra mycket för att minska utsläppen.
Det kostiga är nu att planerna för att bygga klimatsmarta samhälle ni i länder som Kina, Indien och Brasilien många gånger är mer långtgående än de som finns hos oss. (Lyssnade igår på experterna från Stockholm Environmental Institute som pratade om klimatförhandlingarna för riksdagsklubben GLOBE) På ett sätt kan man säga att fattigare länder tar större ansvar!
Okt 17 2011
Klimatpolitiken en del av fattigdomsbekämpningen
FNs dag mot fattigdom och om en dryg månad står Sydafrika och Durban värd för de 17:e klimatförhandlingarna. De globala frågorna hänger alltmer samman. Jag kommer åka som en del av den svenska delegationen och träffar nu organisationer och andra för att höra hur de ser klimatfrågan bör drivas vidare.
Finansieringen av klimatanpassning och klimatomställning i fattiga länder är en av de centrala frågorna. Ett antal miljö- och biståndsorganisationer hade förra veckan en utfrågning av partierna i riksdagen om hur Sverige ska uppfylla sina löften om att i framtiden bidra till minst 100 miljader USD/år för detta. Noterar att bara två partier (MP och V) reserverar en del pengar i statsbudgeten medan övriga enbart pratar om nya internationella resurser (som förhoppningsvis kommer men är osäkra, läs en översikt av olika finansieringar). När utsläppsrätterna inom EUs handelssystem börjar auktioneras kommer nya pengar in – varför inte börja med att destinera dessa till internationella klimatarbetet?
En artikel i Nature från bl a svenska forskare förra veckan pekade återigen på jordbruket som den svåra nöten för framtida välstånd, det står både för stora klimatutsläpp och producerar mat som ska räcka till allt fler. Med lokalt anpassad teknik och bättre utnyttjande av maten kan jorden både mätta befolkningen och bevara ekosystemen intakta.
Ett sätt att nyttja odlade livsmedel bättre är att låta det gå direkt till mat för människor och istället låta djuren få foder från mindre produktiva marker och från skogen. Mer goda grönsaker och högre kvalitet på kött som kan avnjutas i mindre mängd. Några som redan tagit ett steg för hållbar matförsörjning är Nordic Light Hotels som börjat med köttfria måndagar. Trevlig måndag!
Sep 11 2011
Afrikas Horn behöver oss
Häromdagen skänkte jag och språkrörskollegan Gustav Fridolin varsin lunch till Afrikas Horn som en del av organisationen Diakonias kampanj. Vi skickar naturligtvis inte ner maten utan ger en summa som motsvarar en lunch.
Självklart löser vi inte med detta de bakomliggande faktorerna som lett till svälten, och riskerar att leda till fler svältkatastrofter i framtiden, men det känns mänskligt en dag som denna att också försöka lindra hungern här och nu. De viktigaste pusselbitarna för framtiden är dels att lösa den politiska konflikten (som knappast fått tillräckligt med uppmärksamhet av internationella samfundet) och att människorna i regionen får en ansvarstagande regering och fungerande institutioner. Sen krävs det att vi bromsar klimatförändringar som gör att torkan kommer allt oftare.
Med det i sikte måste vi också arbeta med snabba biståndsinsatser här och nu, och här är Diakonias kampanj viktig. Den sätter fokus på frågan, och den räddar liv. Stöd hjälporganisationernas arbete du också! http://www.diakonia.se/sa/node.asp?node=4073
Sep 05 2011
Kinas roll i klimatpolitiken
Deltog idag i ett möte med kinaexperten Dr Dale Wen om Kinas klimatpolitik efter mötet i Köpenhamn 2009. Hon beskriver ett splittrat kinesiskt samhälle där styret å ena sidan tar allvarligt på klimathoten och satsar stora resurser i miljövänlig teknik och å andra sidan är skeptiska till förslag att Kina måste begränsa sina utsläpp lika kraftigt som USA och EU, länder som historiskt släppt ut merparten av de växthusgaser som idag påverkar klimatet och som har mindre befolkning.
Dr Wen menade att Kina och EU borde samverka bättre i de internationella klimatförhandlingarna för att hitta fram till ett rättvist och kraftfullt avtal. Något som bland andra Anders Wijkman såg positivt på, även om han kommenterade att EUs ledarskap i klimatfrågan just nu är svagt med liten samsyn mellan medlemsstaterna och klimatskeptikerna Polen som ordförandeland. Den fråga som hänger sig kvar hos mig är hur vi kan få den delen av världen som börjat agera allt kraftfullare för att minska utsläppen att också sätta de globala reglerna.
Apr 21 2011
Svanberg avslöjar fel strategi för BP
SvD publicerade 19/4 en intervjun med den svenske BP-ordföranden Carl-Henric Svanberg med några märkliga svar om vad han ansåg om den globala uppvärmningen.
Han sa bland annat: ”De flesta är nog överens om att världen kan tåla ett par graders uppvärmning, sedan får vi större effekter”. Vad menar han egentligen med det? Vill han beskriva uppfattningen bland världens ledare att gränsen för vad vi globalt kan hantera vad gäller klimatförändringar går vid två grader? Eller menar han att han inte tror det blir några större konsekvenser för dagens länder med ett par (tre?) graders ökad medeltemperatur?
Det senare innebär att Svanberg inte skulle hålla med om forskarnas beskrivning där redan dagens halter av höjda klimatgaser i atmosfären kommer ge stora klimatförändringar av betydelse för den globala livsmedelsförsörjningen, innebära hela ö-riken under havsnivån och ställa krav på enorma omställningar av vatten och energisystem i världens städer. Oklart blir det också om ”större effekter” av klimatsystemet är något som oroar ordföranden för ett av världens största oljebolag. Uttalandet tyder tyvärr inte på det. Det kan ju ha varit en felformulering, även om språkförbistring knappast varit orsak denna gång.
Jag reagerar ändå mest på den andra delen av svaret, det att framtiden inte handlar om att sluta med fossila bränslen utan att ”hitta rätt balans”. När en ledare för en oljeindustri säger så förstår man att bolaget inte är i färd med att presentera sin omställningsstrategi där förnybara bränslen och smarta energitjänster blir den nya profilen. Istället kommer bolagets strategi handla om att hitta nya ställen att utvinna olja ifrån.
Eftersom utvinning av mer svårtillgänglig olja, som den under riktigt djupa havsbottnar, kring Arktis, eller från sand eller skiffer är dyra processer signalerar ett uttalande om ”den rätta balansen” att stigande priser ändå påverkar marknaden. Oljan kommer bli dyrare och färre har då råd att använda den. Men Svanberg vill uppenbarligen inte att oljeanvändningen ska minska med hänsyn till miljön eller klimatet.
Frågan är om det är rimligt att en modern företagsledare som Svanberg är så fast övertygad om att samhället i framtiden kommer fortsätta med fossila bränslen? När Svanberg ledde Ericsson var han en flitig talare på seminarier om framtidens teknik och möjligheterna med förändringar i människors beteende. Var det bara tom retorik?
Året för BP har varit tufft. Vägen framåt kan knappast vara att förneka problemen med fossila bränslen. Svanberg borde naturligtvis istället peka på möjligheterna för en stor energiaktör med en global utfasning av fossilberoendet. Då skulle varken han eller BP bli missförstått.
