Blogginlägg från september, 2009
Tog en ‘second breakfast’ på BioRio, Hornstull idag. Klimatfilmer och snack om vad som händer (borde hända!) i Köpenhamn på klimatmötet i december var temat och det var riktigt mycket folk. Ett skönt sätt att informera sig och ventilera vår stora ödesfråga. Både inspirererande och lite ödesmättat med filmerna Age of Stupid och nordiska Greenpeace kortfilm om vilka relativt enkla lösningar som finns för ett samhälle med radikalt minskade koldioxidutsläpp.
Imorgon är det fullmäktige igen, kanske ,kanske kommer mitt förslag om bredare trottoarer för mer trottoar-liv upp till diskussion. Den borgerliga majoritetetn svarar som vanligt att det kanske är ett trevligt förslag men att alla trafikslag måste beaktas – vilket betyder att dagens prioritering av bilen i gatumiljön bör fortsätta och förstärkas. Inte särskilt mycket ‘promenadstad’ över det resonemanget.
Åsa
Den gånga veckan uppmärksammade jag två miljöfrågor i Stockholmsdebatten. För det första verkar den lokala borgerliga majoriteten prioritera ner arbetet med att minska föroreningarna i Stockholms vatten. De pengar som regeringen avsatt för lokalt vattenvårdsarbete är man enligt uppgift inte intresserad att ta del av, trots att de är riktade till projekt för att minska användningen av farliga båtbottenfärger och stärka möjligheterna för fritidsbåtar att lämna toalettvatten för rening. På båda dessa områden ligger Stockholm långt efter andra skärgårdskommuner och en skjuts för åtgärder med hjälp av regeringspengar borde vara mer än välkommet. Om nu vattenvård är prioriterat för ett miljöborgarråd…
För det andra så har dubbdäcksmaffian vaknat upp inför den stundande vinterdäckssäsongen och utropat sina tvivel om att partiklarna som slits upp från de oftast torra vägbanorna skulle vara på något sätt farliga. Att motorjounalister i kvällstidningar inte tagit till sig etablerad forskning och lagregler kanske inte var en överraskning, men att DN-debatt öppnas upp för dessa dubbdsäckskramare är mer uppseendeväckande. Kärnan i deras argument är att utan dubbdäck kommer fler bilister skadas vid halkolyckor och att osäkerheterna kring hälsoeffekterna av partiklar i luften är så stora att denna risk inte ska tas på allvar. Men de redovisar inte vad forskningen säger kring sambandet mellan dubbdäck och trafikolyckor, detta är nämligen högst oklart. När bilbister i Oslo bytte till odubbade vinterdäck så ökade inte olyckorna. Så trovärdigheten är nog inte större här. Snarare vill man framställa trafikolyckor som ‘hemskare’ än barn och äldres försämrade hälsa, jag tycker det är att osynliggöra folkhälsoproblemen och nerprioritera de grupper som inte är vuxna friska och sitter i bil. Men sådan debatt är nog vad som är att vänta innan dubbdäcksförbudet kommer kännas lika skönt och självklart som rökfritt på krogen.
Åsa
Gårdagens debatt i fullmäktige om ett av Stockholms nya utbyggnadsområden, Norra Djurgårdsstaden, ligger kvar i huvudet. En sådan där irriterande fråga som oppositionspolitiker; alla är överens om att området bör användas för många nya bostäder och nu äntligen med den miljötrend som finns har till och med den borderliga majoriteten gått med på att göra området till särskilt miljöområde, ett Hammarby Sjöstad II liksom; så alla påpekanden om att miljöplaneringen faktiskt inte kommit igång och att integreringen med Nationalstadsparken i ena delen av området gör det svårare för viktigt djur och växter att spridas avvisas från moderata borgarårdet som kritik mot att bygga. Töttsamt.
Får lite upprättelse idag när en kollega tipsade om Miljöaktuellts artikel om att en forskningsrapport från KTH visar att även Hammarby Sjöstad dras med stora problem att uppnå de miljöreslutat som så ofta lyfts fram. Nej, det är inte lätt att bygga miljövänligt. Politiken måste ställa tydliga krav våga vara tuffa gentemot byggherrar. Det är är bara då som vi får fram den bästa tekniken. Man måste också ge förutsättningar för stor samplanering i dessa områden så att t ex sopsugssystem och transporter blir effektiva.
Lärdomen från Hammarby Sjöstad borde vara att ännu mer behöver göras för att klara att bygga en miljöstadsdel. Då håller det inte att upprätta ett miljprogram och utse miljösamordare efter att delar av området börjat byggas. Och ibland ligger det något i oppositionens påpekanden.
Åsa
Dagens regeringsbeslut kan inte beskrivas om annat än ett svek mot Stockholm och ett hot mot en positiv urban utveckling i staden. Minst fem fel…
1. Miljöministerns nyspråk om en ”miljömotorväg” döljer att beslutsunderlagen tydligt visar på stora ökaningar av klimatutsläpp om motorvägen byggs (dessa utsläppp är helt oavsett om den går i tunnel eller ej).
2. Det största hotet mot Stockholm utgörs av motorvägens påverkan på hur nya bostads och verksamhetsområden anläggs, med motorvägsplanering blir dessa utspidda och enormt transportkrävande (tänk USA) istället för kollektivtrafikplanerade områden som är effektiva när det gäller transporter och energi.
3. Allt snack om ”bussatsning” är jordens nys, motorvägen är extremt dåligt anpassad för busstrafik, det finns inte ens avsatt busskörfält och alla på och avfarter skulle göra restiden enormt lång och komforten usel. Att både moderater och sossar pratar om detta gör mig mörkrädd – vet de vad de beslutar om??
4. Centerns förklaring att bilarna som kommer använda motorvägen alla är el-, biogas eller andra fossilfria bilar och därför inte är dåligt för miljön är dubbelt fel; dels så är de ökade mängden bilresor extremt energislukande och även om förnyelsebara energikällor används så är det miljösmart att minimera energianvändningen; dels bygger det på en helt orimlig uppfattning om svensk bilpark, mikroskopiskt få bilar sett till totalen är idag elbilar eller biogasbilar, fortfarande är huvuddelen av de bilar som säljs bensinbilar och dessa kommer köra på vägarna långt in i 2020-talet. Om man ska öppna motorvägen först när alla bilar i Stockholmsområdet är fossilfria så behöver man alltså inte ha ett dugg bråttom att börja bygga.
5. Sveket av trängselavgifterna, moderaterna och de övriga borgerliga partierna (som ju hårt motsatte sig trängselavgifter när de infördes) lovar nu bort alla intäkter från Stockholms trängselavgifter under 30 år(!) till motorvägsbygget, och ger inte en krona till kollektivtrafiken. Ett större svek, och ett sämre miljöbeslut, får man leta efter i svensk politisk historia.
Åsa