Blogginlägg från oktober, 2008
De senaste dagarna har blivit mycket politik. I torsdags var det tolv timmar med debatt kring Stockholms budget och efter det har det varit miljöpartiets extrakongress i Göteborg. Klimatfrågan blev het i båda forumen. I Stockholmsbudgeten är det uppenbart att de borgerliga partierna i majoritet inte prioriterar minskade klimatgasutsläpp särskilt högt. Några satsningar i budgeten fanns inte. Det arbete som pågår i Stockholm kring energieffektivitsering och klimatinformation finansieras genom den miljömiljard som den röd-gröna majoriteten anslog under förra mandatperioden och genom statliga s k klimp-pengar. Miljöborgarådet gör stor sak av det samarbete som hon byggt upp med företag i en kilmatpakt, samtidigt var hennes första åtgärd var att avskaffa den samverkan med småföretag som fanns tidigare; miljöcentrum för företag. Så nu är stora aktörer som Bromma Flygplats klimathjälte i borgarnas Stockholm medan de mindre företagarna som jobbat i många år med konceptet klimatneutrala företag slängts ut. Trist. Fast två saker är faktiskt värre med den borgerliga icke-politiken på klimatområdet i Stockholm: att stora delar av transporterna och flyget inte räkans in i de borgerligas utsläppssiffror, och att man slopat alla krav på energieffektivitet i stadsutvecklingsområdena – hus som ska stå hundratals år!
På miljöpartiets EU-kongress antogs radikala mål för klimatpolitiken i EU, det är bra. Forskarna blir alltmer ense kring att koncentrationerna av klimatgaser inte bör överstiga 350 ppm i atmosfären och det är lägre än vad planeringen hittills räknat med när man gjort kalkylerna för hur vi undviker mer än 2 grader högre medeltemperatur. Självklart kan man vara pessimistisk kring om EU-länderna kan klara radikala klimatmål. Det är väldigt många delar av vårt samhälle som bidrar till utsläppen och politiken hittills har haft svårt att bryta trenden med ökande snarare än minskade utsläpp. Men samtidigt vet vi nu att det också finns mycket stora minskningar som kan göras – om man bara vill och ger tillräckliga incitament. Koldioxidskatten har varit det effektivaste styrmedlet, med en mer riktig prissättning blir det plötsligt tydligt att fastigheter och transporter kan minska utsläppen otroligt mycket. Möjligheterna finns om vi vill se dem. Men det är klart, några vill hellre ha business as usual. Det är den tydligaste skillnaden i svensk politik idag.
Hade en positiv start på veckan (skenande bostadslånsräntor till trots, man får ju förtränga sån’t man faktiskt inte kan påverka särskilt mycket…). Igår blev miljöpartiets medlemsomröstning om EU-utträdet klar och en ganska stor majoritet sa att vi inte längre ska förorda ett utträde utan fokusera på det som är viktigt i EU: att arbeta för en grönare politik i EU!
Idag deltog jag i ett seminarium om olika miljöaspekter av bildäck. Det var en av de större däcktillverkarna som arrangerade och de hade samlat ett kunnigt gäng från myndigheter och organisationer. Konstigt nog lyste trafikförvaltningen i Stockgolm med sin frånvaro trots att däckens del i biltrafikens miljöpåverkan är betydande, särskilt i storstäder som Stockholm. Tre deviser tog jag med mig:
kontrollera däcktrycket ofta och kör inte med för lite luft i däcken (för oss cyklister ter det sig ganska självklart att dåligt pumpade bildäck ökar bränsleförbrukningen och därmed CO2-utsläppen, tänk bara vad trögt det är med halvtomma cykeldäck!);
bildäck återminns i många olika steg, allt från regumering till sandaler och fluff i fotbollsplaner - dessto viktigare är det att ämnena i däckgummit inte skadar naturen, nu finns det fortfarande HA-oljor kvar så fortsätt utöver konsumentmakt för snabb utfasning (ett EU-försäljningsstopp kommer 2010 men alla lager får säljas ut);
dubbdäcken är onödiga och riskerar hälsan för många, det har jag ju tjatat om en del men eftersom vettiga åtgärder fortfarande saknas får man väl hålla på ett tag till, det var skönt att se att vägverket i alla fall börjar bli tydlig i kommunikationen (se annaonser i bl a dagens Metro).
/Åsa